Mazda Wankel motorn som förändrade bilhistorien

Wankel-motorn snurrar istället för att stampa upp och ner som vanliga bilmotorer. Den tyske ingenjören Felix Wankel uppfann den roterande motorn på 1950-talet, men det blev Mazda som gjorde tekniken användbar i vanliga bilar. Istället för kolvar som rör sig fram och tillbaka använder motorn en triangulär rotor som snurrar inuti ett äggformat hus. Mazda är idag den enda biltillverkaren som verkligen satsat på Wankel-tekniken under mer än femtio år. Motorn har sina styrkor – kompakt storlek, smidig gång och hög effekt – men också svagheter som fått många bilägare att rysa.
Så fungerar Wankel-motorn - enklare än du tror
Föreställ dig en triangel som snurrar inuti en oval. Det är grundprincipen. Rotorn har tre sidor och varje sida skapar ett utrymme där förbränning sker. När rotorn snurrar utför de samma arbete som en sexcylindrig motor – insug, kompression, förbränning och utblås – men med bara en rörlig del. En tvårotors Wankel kan ge samma kraft som en treliterssexcylinder, men väger hälften så mycket. Motorn vibrerar knappt och låter som en jetmotor vid höga varv. Motorblocket ryms lätt under en huv där en vanlig motor tar mycket plats. Färre delar betyder också färre saker som teoretiskt kan gå sönder (även om verkligheten tyvärr är lite mer komplicerad).
Apex-tätningar och andra praktiska problem
Apex-tätningarna sitter på rotorns tre hörn och tätar mot motorhuset. De slits snabbare än kolvringar i vanliga motorer eftersom de rör sig över en större yta. Bränsleförbrukningen ligger ofta 30-40% högre än motsvarande kolvmotor, vilket märks tydligt i plånboken. Motorn bränner olja avsiktligt för smörjning – räkna med att fylla på en halvliter per 150 mil. Många RX-8 ägare berättar om motorbyten vid 15 000 mil trots noggrann skötsel. Service behövs oftare och reservdelar kostar mer än för vanliga motorer. Täta servicer är inte rekommendationer utan nödvändighet för att motorn ska hålla.
Från Cosmo till RX-8 - Mazdas Wankel-historia
Mazda licensierade Wankel-tekniken från tyska NSU 1959. NSU Spider kom först 1964 men drabbades av tätningsproblem som gjorde bilarna opålitliga. Mazda löste problemen genom att förbättra apex-tätningarna och lanserade Cosmo 110S 1967 – världens första massproducerade Wankel-bil som faktiskt fungerade. RX-7 kom 1978 och blev kultförklarad för sin balans och effekt. Generationerna FC och FD som följde är fortfarande hett eftertraktade bland entusiaster. RX-8 fortsatte traditionen 2003 med dörrar som öppnades åt olika håll. 1991 vann en Mazda 787B Le Mans med en fyrrotors Wankel – de enda japanska märket och den enda icke-kolvmotorn som segrat. Hårdare miljökrav stoppade produktionen 2012.
Wankel-motorn gör comeback som elbilshjälp
MX-30 e-Skyactiv R-EV från 2023 använder en Wankel-motor på ett helt nytt sätt. Motorn driver inte hjulen utan fungerar som generator för att ladda batteriet. Den kompakta storleken passar perfekt under golvet utan att ta utrymme från kupé eller bagageutrymme. Höga varvtal stör inte eftersom motorn bara snurrar för att generera el. Räckvidden ökar från 20 mil på ren elbatteriström till över 60 mil totalt. När batteriet tar slut startar Wankel-motorn tyst och laddar under färd. Lösningen kombinerar elbilens tysta körning i stan med Wankel-motorns kompakthet på långturer. Det kan bli framtiden för roterande motorer i elektrifierade bilar.
Ska du välja en bil med Wankel-motor idag?
En begagnad RX-8 kostar kanske 8 000 kr per månad att äga räknat med bränsle, service och reparationer. MX-30 hybriden är dyrare att köpa men billigare att köra än bensinversionen. Rena elbilar ger lägst driftskostnad men saknar Wankel-känslan. Äldre Wankel-bilar kräver verkstäder som förstår motorn – inte alla mekaniker gör det. Kontrollera kompressionstestet noga vid köp av begagnad RX-7 eller RX-8. Lyssna efter ojämn tomgång och blå rök från avgasröret. Reservdelar finns men kostar. Wankel-motorn passar entusiaster som värdesätter körupplevelsen högre än ekonomin. Den passar också nyfikna som vill testa hybridvarianten i MX-30 utan att ge upp bekvämligheten av elektrisk körning.


